Kapitlet om Vincent Vega och Marsellus Wallaces fru förvandlar ett uppdrag från en chef till en kväll som ändrar karaktär flera gånger. Vincent ska följa med Mia, men den yrkesmässiga plikten samexisterar med nyfikenhet, obehag och en närhet som kräver att han bestämmer sig för hur han ska bete sig. Sedan förändrar en kris förutsättningarna och tvingar honom att ta ansvar för sin följeslagare på ett annat sätt.
Det första formella kapitlet i Pulp Fiction börjar innan Vincent träffar Mia. Scenen i baren visar Marsellus när han förhandlar med Butch, och Jules och Vincent anländer med portföljen. Den inramningen placerar den senare kvällen i ett nätverk av uppdrag, pengar och lydnad. Makens auktoritet finns kvar som en referenspunkt även om han inte deltar i utflykten.
Avsnittets förlopp knyter samman förberedelser, mötet och följderna. Det föregående inköpet och introduktionen av Lance får en annan funktion när faran uppstår; samtalet under middagen lämnar en liten sak olöst som kommer tillbaka vid avskedet. De här kopplingarna ger kapitlet kontinuitet samtidigt som tempot och huvudpersonernas ansvar förändras.
Baren etablerar den auktoritet som präglar hela kvällen
I Pulp Fiction (Quentin Tarantino, 1994) börjar kapitlet med att Marsellus förhandlar med Butch, innan Vincent och Mia träffas. Överenskommelsen med boxaren innebär pengar och lydnad. Den här inledningen placerar chefen i en relation där han förväntar sig att någon annan håller det som avtalats. Berättelsen om hans fru börjar alltså med en demonstration av hans förmåga att binda andra människors handlande.
När Jules och Vincent anländer med portföljen kopplas baren till de två yrkesmördarnas arbete. Vincent framstår först som anställd inom Marsellus Wallace. Den positionen hjälper oss att förstå att det har en yrkesmässig innebörd att följa med Mia: chefens förtroende kommer före det personliga intresse som kan uppstå under mötet.
Kapitlets titel bevarar den relationen genom att benämna Mia som Marsellus fru. Hans frånvaro under utflykten lämnar kvar en auktoritet att förhålla sig till och som Vincent måste svara inför. Kvällen kan verka som en paus från hans vanliga arbete, men plikten fortsätter att påverka hur han tolkar närheten, förslagen och gränserna för mötet.
Janet Maslin lyfte fram kopplingarna mellan avsnitten i sin recension av Pulp Fiction, som återgavs av Criterion 1996. Här låter inledningen i baren Butchs överenskommelse och Vincents situation ingå i samma värld av åtaganden. Kapitlet kan fortsätta till middagen utan att förlora den ursprungliga kopplingen mellan uppdrag och fullgörande.
inköpet av heroin hos Lance förbereder en annan koppling. Det första besöket etablerar en kund- och säljarrelation som återkommer under press. Det som börjar som ett stopp före utflykten introducerar en drog och en person som kommer att få avgörande följder. På så sätt bygger avsnittet upp sin kris innan Vincent och Mia börjar tillbringa kvällen tillsammans.
Mia tar initiativet under utflykten
Mias närvaro förändrar vem som tar initiativ. Hennes ställning som chefens fru skulle kunna reducera henne till någon som Vincent ska ta hand om, men hennes agerande styr en stor del av mötet. Hon föreslår, frågar och bestämmer när aktiviteten ska ändras. Vincent måste bemöta en person med egen vilja och samtidigt ha plikten han kom dit för i åtanke.
middagen på Jack Rabbit Slim's ger utrymme för den här förhandlingen. Att prata och lyssna är huvudaktiviteten: varje svar kan förlänga ett ämne, avsluta det eller öppna ett nytt. Mia berättar också om sina erfarenheter som skådespelare. Avsnittet låter hennes personlighet komma fram genom det hon väljer att berätta och den uppmärksamhet hon ber om.
Tystnaden gör situationen ännu svårare. Vincent måste avgöra skillnaden mellan att utföra ett uppdrag och att delta bekvämt i ett samtal. Närheten mellan Vincent och Mia byggs upp genom den här tvekan: att tillbringa tid tillsammans kan göra den ursprungliga plikten mindre synlig, utan att den försvinner. Minnet av Marsellus påverkar fortfarande de möjliga följderna av varje steg framåt.
Mias och Vincents dans förändrar deras sätt att umgås. Hennes förslag innebär att de båda ska uppträda tillsammans inför andra, efter att ha iakttagit varandra under middagen. Klippningen för dem sedan hem med en trofé. Övergången bevarar känslan av en gemensam upplevelse och lämnar restaurangens offentliga miljö bakom sig.
Krisen förvandlar uppdraget till ett omedelbart ansvar
När de kommer tillbaka går Vincent undan till badrummet och försöker dra upp gränserna för sitt eget beteende. Han tänker på lojaliteten och på hur kvällen ska avslutas. Under tiden hittar Mia hans heroin och misstar det för kokain. När personerna tillfälligt skiljs åt sammanfaller två olika situationer: han försöker kontrollera ett personligt beslut, medan hon utsätts för en annan fara.
Mias överdos förändrar genast innebörden av att följa med henne. Vincent kan inte längre lösa situationen genom att bara gå därifrån eller uppföra sig försiktigt. Det akuta läget kräver att han agerar på det som har hänt. Rädslan för följderna inför Marsellus finns kvar, men sammanfaller nu med det omedelbara behovet av att Mia överlever.
Återbesöket hos Lance förändrar också en relation som presenterades i början. Kundbesöket blir en kris som påverkar hemmiljön och människorna där. Vincent blir beroende av att andra ingriper, och diskussionen fördelar ansvaret på nytt. Avsnittet återvänder till en bekant plats för att visa en situation som är mycket svårare att kontrollera.
Efter krisen kommer Vincent och Mia överens om att inte berätta för Marsellus vad som hänt. Avskedet präglas av deras gemensamma överenskommelse. Till en början skulle Vincent fullgöra en plikt han fått; nu bestämmer de båda vilken information de ska behålla för sig själva. Relationen har skapat en konkret samhörighet knuten till det som hände under kvällen.
skämtet Mia berättar när de tar farväl tar upp en sak som lämnades olöst under middagen. Den återkomsten knyter samman kvinnan som pratade på restaurangen med den som just har gått igenom krisen. Efter den plötsliga tonförändringen återgår kapitlet till ett vardagligt sätt att umgås och avslutar utflykten med ett sista inlägg från henne.
Portföljen och trofén visar två sätt att ta med sig något från en scen. Portföljen kommer till baren som ett föremål i ett uppdrag som ska fullgöras. Trofén följer med Vincent och Mia när de kommer tillbaka från restaurangen. Den ena knyter kapitlet till yrkesmördarnas tidigare arbete; den andra bevarar ett synligt spår av deras gemensamma utflykt.
Heroinet skapar en annan sorts kontinuitet. Det går från Vincents besök hos Lance till Mias möte med det som hennes följeslagare har med sig. Samma föremål kopplar samman ögonblick som personerna upplever var för sig. Genom att följa föremålets väg går det att se hur en privat handling kan få följder utanför den situation där den började.
De här detaljerna hjälper oss att följa avsnittet när miljön förändras. Kontinuiteten bygger inte bara på att någon förklarar vad som hänt: personerna flyttar föremål, minns samtal och hittar senare sådant som någon annan har lämnat inom räckhåll. Den cirkulationen följer ansvarsförändringen under kvällen.
Visa alla artiklar i Pulp Fiction: personer och berättelser som byter ordning
