Tarantinos första jobb: från Pussycat Theater till videobutiken

Innan han sålde manus hade Tarantino jobb långt från regissörsrollen. Hans minnen av arbetet på biografer gör det möjligt att skilja önskan att se film från de faktiska villkoren på en arbetsplats.

Vad han berättade om sina första jobb

I sin intervju med Charlie Rose 1994 mindes Tarantino att han behövde söka jobb efter att ha slutat skolan. Först berättade han om ett jobb där han fyllde på automater med vuxenpublikationer och samlade in mynt. Därefter nämnde han jobbet som biografvaktmästare på Pussycat Theater i Torrance. Denna ordningsföljd bygger på hans tillbakablickande berättelse, inte på en fullständig anställningshistorik.

Han berättade också att han hade ljugit om sin ålder för att få jobbet på biografen. Hans roll var som anställd på en biograf, inte som skådespelare i filmerna som visades. Kopplingen till en verksamhet som visade vuxenfilm ger inte stöd för att lägga till en obefintlig porrfilmskarriär eller göra filmutbudet till en beskrivning av hans personliga preferenser.

Den skillnaden är särskilt viktig eftersom namnet på biografen ofta förekommer lösryckt från resten av historien. En rubrik kan framställa jobbet som en provocerande kuriosa och utelämna vad han faktiskt gjorde där. För hans karriär är det relevanta att han arbetade på en biograf samtidigt som han fortfarande hoppades få börja skådespela. Han befann sig nära en filmduk, men inte vid en egen filminspelning.

Drömjobbet stämde inte överens med filmerna han ville se

Tarantino förklarade för Rose att han som barn hade föreställt sig att jobbet som biografvaktmästare skulle vara ett sätt att se film gratis. Pussycat Theaters utbud motsvarade inte den förväntningen: han sa att biografen tråkade ut honom. Kontrasten mellan föreställningen om jobbet och den konkreta erfarenheten är en del av berättelsen. Det går inte att dra slutsatsen att han lämnade jobbet med en särskild beundran för allt som visades där.

Skillnaden mellan att vara biobesökare och att arbeta på en biograf blir tydlig i den besvikelsen. En biobesökare väljer en föreställning utifrån sitt intresse; en anställd måste utföra sitt arbete oavsett om hen tycker om filmen. Att befinna sig nära film innebär inte att arbetsvardagen försvinner. Den aspekten hamnar lätt i skymundan när en biografi gör varje tidigt jobb till ett lockande steg på vägen mot Hollywood.

Det finns inte heller tillräckliga belägg för att tillskriva jobbet uppkomsten av en viss scen i Pulp Fiction eller Death Proof. Man kan konstatera att han lärde känna en biograf från arbetssidan utan att hitta på iakttagelser om kunder, arbetstider eller incidenter. Hans senare filmer kräver att man undersöker andra källor och produktionsbeslut. Den biografiska uppgiften ger sammanhang, men förklarar inte automatiskt varje konstnärligt val.

En bredare yrkesbana än en enskild anekdot

I samma intervju nämnde han andra jobb, bland annat telefonförsäljning, innan han började arbeta i videobutiken. Han gav ingen fullständig redogörelse med datum och villkor för varje anställning. Därför måste en exakt tidslinje respektera begränsningarna i uppgifterna: det går att identifiera sådant han har berättat offentligt utan att fylla mellanrummen med antagna jobb eller odokumenterade anställningstider.

Övergången till videouthyrning förändrade förhållandet mellan lön och personligt intresse. Där kunde han använda sina filmkunskaper för att rekommendera titlar. Det betyder inte att de tidigare jobben var meningslösa eller att den nya anställningen gav honom tillträde till branschen. Det fanns fortfarande en skillnad mellan att försörja sig och att få ett manus förverkligat som film.

Historien blir tydligare om man inte gör otrygga arbetsförhållanden till ett nödvändigt villkor för skapande. Den senare framgången visar inte att jobben var en garanterad väg framåt eller att svårigheter bör idealiseras. Det handlar om en viss persons erfarenheter, kända genom hans egna berättelser, som sammanföll med ambitioner och kunskaper som fortfarande höll på att utvecklas.

Pussycat Theater har en tydlig plats i den perioden, men sammanfattar den inte helt. Det biografiska intresset ligger i en enkel och verifierbar motsägelse: Tarantino ville arbeta nära filmerna och upptäckte att inte vilken arbetsmässig kontakt som helst med en filmduk motsvarade den önskan. Att göra film skulle fortsätta vara ett annat mål, som krävde att han skrev, samarbetade och organiserade projekt utanför de jobben.

Fortsätt till Tarantinos ursprung och utbildning.

Visa alla artiklar i Tarantinos rötter: skådespeleri, videobutik och de första filminspelningarna