Musiken före massakern: den korrekta titeln och spänningen före våldet

Albumet till The Hateful Eight innehåller inget stycke med titeln La musica prima del caffe. Kompositionen som ofta förväxlas med det heter La musica prima del massacro.

Skillnaden mellan ett spårnamn och en scen

Skivbolaget Decca anger La musica prima del massacro som en komposition av Ennio Morricone till The Hateful Eight. Uttrycket La musica prima del caffe förekommer inte som titel på det officiella albumet. Kaffet spelar en avgörande roll i filmen, men dess betydelse för berättelsen innebär inte att man kan ändra namnet på ett stycke eller automatiskt tillskriva det en viss funktion.

Den korrekta titeln anspelar på musiken före en massaker. Den leder lyssnaren mot en förväntan om våld, men är i sig inget cue sheet. För att slå fast exakt när en inspelning börjar eller vilken version som ackompanjerar en viss bild måste man jämföra med filmens mix. Skivans spårordning räcker inte som bevis.

Förväxlingen kan förstärkas av att albumet innehåller dialogfragment tillsammans med instrumentala kompositioner. En titel med koppling till ett samtal om kaffe behöver inte namnge ett orkesterstycke. Skivutgåvan samlar olika slags material i ett och samma lyssningsprogram, men gör inte varje spår till en självständig musikscen.

Lugn kan vara ett slags hot

Musikkritiker har lyft fram den fina klangen och den lättare karaktären i La musica prima del massacro, jämfört med partiturens mer aggressiva avsnitt. Det är inte träffande att beskriva stycket enbart som ett block av utdragna, låga stråkar. Skillnaden mellan en förhållandevis vänlig yta och det våld som titeln förebådar är en mer användbar utgångspunkt för att tolka dess effekt.

Förväntan kräver inte att musiken härmar en fara som redan är synlig. Den kan behålla ett sken av normalitet som åskådaren vet är skört. I en film där en vardaglig dryck förvandlas till ett hot är den kontrasten tydligt relevant. Det handlar om ett tolkningssamband mellan musikspråket och berättelsen, inte om ett bevis för att hela stycket ackompanjerar förgiftningsscenen.

Scenen med den förgiftade kaffekannan beror dessutom på hur informationen fördelas: vem som ser vad som händer, vem som inte vet om det och när åskådaren får ett försprång framför rollfigurerna. Musiken bidrar till en konstruktion som också använder berättande, tystnader, rörelser och ljud från lokalen. Att tillskriva all spänning ett enda spår skulle sudda ut detta samspel.

Lyssna på stycket som det faktiskt heter

En korrigering av titeln gör det möjligt att hitta kompositionen utan att skapa ett verk som inte finns. Den hjälper också till att skilja den från andra varianter av Morricones partitur till The Hateful Eight, där motiv och namn med koppling till snö, resan eller brevet återkommer. Att styckena delar stämning gör dem inte utbytbara.

Här finns inget komplett partitur eller någon klipplogg som motiverar påståenden om takter, tonarter eller exakt starttid som verifierade fakta. Det vi säkert kan göra är att identifiera verket, undvika att felaktigt ange kaffe som del av den officiella titeln och inse att även det finstämda kan förebåda våld. Spänningen uppstår ur det som snart ska brista, inte bara ur ljudstyrkan i hur det förebådas.

Tillbaka till guiden till The Hateful Eight.

Visa alla artiklar i De hatfulla åtta: intriger och misstro under snön