Jean Renoir och Den stora illusionen: möjlig referens, obekräftat citat

Att jämföra Inglourious Basterds med Jean Renoirs film är ett möjligt kritiskt grepp. Att hävda att filmens rollfigurer citerar Den stora illusionen kräver andra belägg.

En jämförelse är inte detsamma som en replik ur manus

Ingen verifierbar hänvisning till Jean Renoir eller Den stora illusionen har identifierats i de parisiska samtalen som skulle göra det möjligt att betrakta den som ett uttryckligt citat i Inglourious Basterds. Filmen innehåller många filmreferenser, men deras mängd berättigar inte till att lägga till titlar enbart på grund av tematisk samhörighet. För att tala om en konkret replik måste den kunna lokaliseras i en viss version.

Det manus som granskats ger inte heller någon grund för att rekonstruera en påstådd dialog om Renoir mellan Shosanna och Zoller. Det är olämpligt att tillskriva rollfigurerna åsikter om en verklig film när passagen inte är belagd. Noggrannhet är särskilt viktig eftersom deras samtal faktiskt innehåller specifika hänvisningar vars funktion beror på att namnen återges korrekt.

Vad Den stora illusionen kan tillföra som jämförelse

Den stora illusionen av Jean Renoir är en film från 1937 som skildrar relationer mellan fångar och officerare under första världskriget. Man kan jämföra den med Inglourious Basterds utifrån frågor om nationalitet, språk, hierarki och band mellan fiender. En sådan jämförelse hör till tittarens eller kritikerns analys, såvida det inte finns dokumentation som uttryckligen tillskriver den regissören.

Skillnaderna är lika betydelsefulla som likheterna. En allmän koppling till krigsfilm gör inte berättelserna eller deras sätt att skildra våld likvärdiga. Att använda Renoirs film som referens kan hjälpa till att formulera en fråga, men bör inte användas för att skapa en bild-för-bild-hyllning som filmerna inte belägger.

Det räcker inte heller att båda filmerna innehåller rollfigurer som kan tala flera språk. Flerspråkighet kan fylla olika funktioner beroende på situation och sammanhang. Hos Tarantino kan ett sätt att tala bli ett farligt prov på identitet. Den iakttagelsen fastslår inte i sig någon konkret skuld till Renoir.

Så skiljer man mellan tre slags samband

En uttrycklig hänvisning förekommer när ett namn eller en titel faktiskt syns i bilden eller nämns i dialogen. För att tala om dokumenterat inflytande krävs uttalanden eller material som gör det möjligt att knyta ett samband till de ansvariga. En kritisk jämförelse kan lyfta fram likheter utan att hävda något av det ovanstående. Dessa nivåer kan samexistera, men är inte utbytbara.

I det här fallet går det att hävda att en jämförelse är möjlig, men inte att ett belagt citat förekommer i de parisiska samtalen. Genom att hålla fast vid den gränsen kan man tala om film utan att förvandla en rimlig association till en påhittad del av manuset. Renoir kan ingå i analysen; det betyder inte att hans ord eller namn förekommer i rollfigurernas samtal.

Tillbaka till guiden till Inglourious Basterds.

Visa alla artiklar i Inglourious Basterds: språk, film och hämnd i det ockuperade Frankrike