Marquis Warren: soldaten, berättaren och prisjägaren

Marquis Warren använder vapen, iakttagelseförmåga och berättelser för att överleva i en värld som betraktar honom som misstänkt. Hans intelligens ger honom ett övertag, men filmen visar också hans grymhet och misstag.

En man som behöver rättfärdiga sin närvaro

Marquis Warren dyker upp med några lik och ett akut behov av transport. Han är en före detta unionssoldat som arbetar som prisjägare och spelas av Samuel L. Jackson. Hans introduktion förenar yrkesskicklighet och utsatthet: han har lyckats fånga männen han hoppas få betalt för, men kylan och förlusten av sitt färdmedel tvingar honom att be främlingar om hjälp.

John Ruth accepterar honom inte utan villkor. Warren måste förklara vem han är, vad han har med sig och varför hans närvaro inte utgör någon fara för Daisy eller för den belöning hennes fångvaktare hoppas få. Den inledande förhandlingen etablerar ett beteende som han återkommer till: han iakttar andras misstro och hittar argumentet som kan förändra den. Med ord kan han ta sig in i situationer där våld i sig inte skulle räcka till eller skulle kosta för mycket.

Brevet som tillskrivs Lincoln är en del av den verktygslådan. Ruth tar det som ett enastående bevis på att Warren är uppskattad av och står nära presidenten. Senare får vi veta att Warren har hittat på det. Brevets användbarhet blottlägger ett konkret samhällsproblem: en svart man kan behöva en vit auktoritets förmodade godkännande för att bli behandlad på ett sätt som hans egna handlingar inte kan garantera.

Lögnen gör också att han inte kan framställas som ett ofelbart vittne om sig själv. Warren vet hur man skapar effektiva berättelser och är beredd att använda dem. Den förmågan kan vara ett sätt att överleva och ibland användas för att manipulera eller skada. Figuren tvingar oss att bedöma varje berättelse utifrån dess funktion och den tillgängliga bevisningen, snarare än att tro på allt bara för att det kommer från en karismatisk person.

Kriget lever vidare i hans samtal

Warrens militära bakgrund präglar hans relation till Mannix och general Smithers. Kriget är över som händelse, men dess hierarkier och oförrätter finns fortfarande kvar i rummet. Warren ser de forna konfedererade som ett hot som han inte anser vara undanröjt. Hans fientlighet bottnar i den kontinuiteten och i erfarenheten av att ha kämpat för en union som inte automatiskt gör slut på rasismen.

Berättelserna om fångenskap och vedergällning visar en identitet byggd kring motståndskraft och den rädsla han kan väcka. Det är viktigt att skilja mellan vad figuren påstår och vad filmen självständigt bekräftar. Filmen ger ingen fullständig dokumentärbiografi över varje episod. En del av hans förflutna skildras genom partiska versioner, diskussioner och ömsesidiga anklagelser.

Den monolog som riktas till Smithers driver den här formen av makt till sin spets. Warren använder generalens sons historia för att provocera fram en reaktion som han kan besvara med ett skott. Scenen visar psykologisk precision och medveten grymhet. Att han är en före detta svart soldat gör inte varje metod han använder oskyldig; filmen låter de moraliska följderna av hans skicklighet förbli tydliga.

Samuel L. Jackson upprätthåller den motsägelsen genom sitt tempo. Han kan verka lugn medan han leder en annan person mot ett sammanbrott, och han kan förvandla en paus till ett hot. Warrens auktoritet bygger inte alltid på att höja rösten. Ofta kommer den av att han verkar ha förstått något innan alla andra och själv bestämmer hur mycket han ska avslöja, och när.

En utredare som kan ha fel

På handelsboden upptäcker Warren motsägelser i Bobs förklaring om Minnie. Hans tidigare kännedom om platsen gör att han kan jämföra berättelsen han får höra med vanor och relationer han minns. Minnet gör små detaljer till ledtrådar. Utredningen bygger på konkret förtrogenhet, inte på någon abstrakt förmåga att gissa sanningen om vilken främling som helst.

Hans slutsatser avslöjar konspirationen, men inte mannen som gömmer sig under golvet. Jodys skott skadar honom allvarligt och bryter den kontrollposition han hade lyckats inta. Scenen visar en grundläggande begränsning hos figuren: han kan tolka dem han ser med skärpa och ändå vara ovetande om ett hot utanför hans synfält. Intelligens skyddar honom inte från alla överraskningar. Upptäckten kommer genom en skada, så insikten om det han inte visste har en oåterkallelig kostnad och förändrar hans förmåga att använda den nya informationen.

Skadan tvingar honom att förlita sig på alliansen med Mannix. Mannen han hade konfronterat måste bli en praktisk medhjälpare. Warren kan fortfarande sätta press på Daisy och fatta beslut, men han behöver någon annan som agerar. Det skapar en annan sorts utsatthet än den han först befann sig i: nu söker han inte bara en plats i en diligens, utan också samarbete för att överleva i ett förstört rum.

I slutet ser vi honom dela en avrättning med Mannix och läsa det falska brevet. Båda handlingarna hör till samma person: mannen som fabricerar en bild av respekt och den som deltar i en brutal vedergällning. Warrens styrka i Samuel L. Jacksons samarbete med Tarantino ligger i att hålla ihop de här sidorna. Hans klarsynthet hjälper honom att förstå faran, men ger honom också verktyg för att utsätta andra för den.

Tillbaka till guiden till The Hateful Eight.

Visa alla artiklar i De hatfulla åtta: intriger och misstro under snön