Den blodbestänkta bruden: sjukhuskapitlet i Kill Bill

Den blodbestänkta bruden, det andra kapitlet i Kill Bill Vol. 1, förklarar hur huvudpersonen överlever attacken och åter börjar fatta beslut om sitt liv. Avsnittet samlar ögonblick som ligger långt ifrån varandra i tiden: undersökningen i kapellet, ett hot under sjukhusvistelsen och uppvaknandet flera år senare. Enheten ligger i Brudens förändrade position, från att vara beroende av andra till att konfrontera dem som utnyttjar hennes hjälplöshet.

Sjukhuset förlänger faran som verkade vara över. Sängen ger ett sken av omvårdnad, men de som kommer nära henne kan ha helt olika avsikter. När hon återfår medvetandet måste huvudpersonen förstå vad som har hänt och ta sig därifrån. Hämnden på Bill fortsätter att styra berättelsen, även om det här kapitlet introducerar en akut fara. Innan hon kan ge sig efter de ansvariga för attacken måste hon återta handlingsutrymmet på en plats där andra har vant sig vid att fatta beslut åt henne.

Kapitlet ”The Blood Spattered Bride” tar vid efter mötet med Vernita Green. I stället för att fortsätta med nästa mål på listan visar Kill Bill Vol. 1 hur situationen som Bruden agerar utifrån uppstod. Åskådaren har redan sett hennes förmåga att slåss; nu får vi veta hur hjälplös hon var innan hon återvände.

Överlevaren och Elle Drivers besök

I kapellet reagerar Bruden när Earl McGraw undersöker henne: hon lever fortfarande. Berättelsen visar henne senare på sjukhus, fortfarande oförmögen att medvetet påverka det som händer omkring henne.

Informationen kommer utifrån, inte från huvudpersonen. Andra undersöker hennes tillstånd och beslutar vad de ska göra med henne. Den inledningen understryker skillnaden mellan att vara vid liv och att ha ett eget liv: att överleva fysiskt ger henne ännu inte möjlighet att välja. Kapitlet dröjer vid det avståndet innan det visar hur hon vaknar.

Elle Driver kommer dit för att döda henne, men Bill stoppar försöket per telefon. The Tarantino Project (Roskilde universitet, 2016) placerar besöket i början av sjukhusvistelsen, flera år före uppvaknandet.

Faran i den här delen bygger inte på en strid. Den ena kvinnan kan agera, medan den andra ligger orörlig. Telefonsamtalet gör att Bill är närvarande i scenen utan att behöva komma in i rummet. Även på avstånd avgör hans beslut vad en medlem av gruppen får göra.

Inom Kill Bills tidslinje gör det möjligt att samla de här ögonblicken under en och samma rubrik att se hur hoten hänger samman trots att tiden har gått. Rubriken betecknar inte en hel dag och innebär inte att alla besök äger rum samtidigt.

Uppvaknandet och Bucks våld

Enligt Miramax officiella synopsis ligger Bruden i koma i fyra år. När hon vaknar framstår den tid som har fortsatt att gå för alla andra som ett brutalt avbrott för henne. Hon måste försöka förstå sin situation utifrån en kropp och en omgivning som inte längre stämmer överens med hennes sista medvetna minne.

När hon upptäcker sin mage och blir övertygad om att hon har förlorat barnet uppstår en annan sorts smärta än den omedelbara faran. Det hon tror i det här ögonblicket blir avgörande för hennes senare handlingar. Filmen har ännu inte gett henne informationen som kommer att förändra den övertygelsen, så hennes reaktion måste förstås utifrån det hon kan veta när hon vaknar.

Buck är vårdaren som tar betalt för att låta andra män utnyttja den medvetslösa patienten sexuellt. Mannen som kommer in tillsammans med honom är en kund. Bruden konfronterar besökaren och dödar sedan Buck. Scenen visar en form av våld som möjliggörs av vardaglig tillgång till en hjälplös person.

Att identifiera de båda männen gör det lättare att skilja det här övergreppet från ännu en operation som Bills grupp ligger bakom. Kapitlet skildrar ett övergrepp som någon som arbetar på sjukhuset utnyttjar. Hotet kommer från en funktion som borde ha skyddat patienten, men som Buck använder för egen vinning. På så sätt når det kriminella våldet en plats som till synes är skild från den huvudsakliga hämnden.

I Beatrix Kiddos utveckling förändrar konfrontationen vem som får bestämma vad som händer i rummet. Initiativet går över till den som behandlats som om hon inte kunde göra motstånd.

För att lämna sjukhuset måste hon fortfarande återfå rörelseförmågan

Bruden får tag på Bucks nycklar, tar sig till parkeringen i en rullstol och kliver in i hans skåpbil. Hennes ben lyder fortfarande inte som hon behöver. Hon har kommit undan hotet i rummet, men ett fysiskt hinder återstår.

Den här begränsningen gör att uppvaknandet inte omedelbart innebär ett fullständigt tillfrisknande. Hon har kunnat slå tillbaka mot sina angripare, men stöter fortfarande på hinder när hon ska ta sig fram. Scenen skiljer mellan beslutsamhet och kroppens förmåga: att vilja ge sig av räcker inte för att kunna göra det på det sätt hon önskar.

Skåpbilen gör också problemet mindre till omfånget. Efter att ha flytt från ett rum där andra människor befann sig blir huvudpersonen helt upptagen av en betydligt mindre uppgift. Den yttre konflikten ersätts av en ansträngning som går att skildra utan att lägga till nya fiender. Den här nedskalningen förbereder en paus i en berättelse som kretsar kring konfrontationer.

Indelningen i kapitel med titlar gör det lättare att ändra tempot på det här sättet. Avsnittet har knutit överlevnad till möjligheten att börja agera igen, men berättelsen kan fortfarande avbryta sitt eget förlopp för att skildra ett förflutet som tillhör någon annan. Brudens berättelse förblir öppen medan Kill Bill introducerar O-Rens historia.

Sjukhusscenen har också lett till en diskussion om hur sexuellt våld skildras på film. I sin recension av Kill Bill Vol. 1, publicerad i Salon den 10 oktober 2003, ifrågasatte Stephanie Zacharek blandningen av förnedring, komik och efterföljande hämnd. Hennes invändning gällde skildringen av övergreppet, inte att huvudpersonen skulle sakna rätt att försvara sig. Det är en specifik kritisk bedömning av avsnittet, inte ett faktapåstående om regissörens avsikter.

Den skillnaden gör det möjligt att undersöka två frågor samtidigt: vad huvudpersonen återtar genom att göra motstånd och vilken upplevelse filmen förmedlar innan hon gör det. Scenens slut suddar inte ut hur hotet har skildrats. Genom att uppmärksamma båda ögonblicken undviker man att reducera diskussionen till en fråga om vem som vinner och vem som förlorar. Brudens förmåga att agera och det obehag som skildringen av övergreppet kan väcka är olika aspekter av samma passage.

Visa alla artiklar i Kill Bill: en hämnd berättad i två volymer