Lalo Schifrins Tiger Tank: från Kelly’s Heroes till Inglourious Basterds

Den korrekta kopplingen mellan Tiger Tank och Tarantino leder till krigsfilmen och förberedelserna inför upplösningen på Shosannas biograf.

Ursprungsfilmen och den korrekta tillskrivningen

Tiger Tank är en komposition av Lalo Schifrin för Kelly’s Heroes, regisserad av Brian G. Hutton och premiärvisad 1970. Tarantino återanvänder den i Inglourious Basterds, inte som ackompanjemang till duellerna i Kill Bill. Genom att korrigera den kopplingen kan man identifiera både ursprungsgenren och långets funktion, utan att placera en inspelning i en scen där den inte hör hemma.

Kelly’s Heroes blandar krigsäventyr, humor och en operation som drivs av jakten på guld. Schifrins musik bidrar till blandningen av spänning och lättsamhet, även om Tiger Tank utmärker sig genom sin förmåga att skapa framåtrörelse och hot. I vissa utgåvor av soundtracket har stycket slagits ihop med More Tiger. Spårtitlarna kan variera mellan olika album, men det gör inte stycket till en annan komposition skriven för Tarantino.

Schifrin är känd för verk med koppling till spionage och action, men det här stycket har sitt ursprung i krigsfilmsgenren. Mission: Impossible är så välkänt att det inte går att klassificera hela hans katalog som spionmusik. Inte heller avgör kompositörens nationalitet vilken filmindustri en viss film hör till. Den specifika krediteringen säger mer än en bred etikett som tillämpas i efterhand.

Pulsen i en operation som snart ska fullbordas

I Inglourious Basterds ingår Tiger Tank i sekvensen med förberedelserna inför upplösningen på biografen. Musiken ackompanjerar ögonblicket då olika handlingar närmar sig sin verkställighet. Pulsen får oss att uppleva rörelserna som delar av en mekanism som inte längre lätt kan stoppas, även om åskådaren vet att rollfigurerna inte har kontroll över alla faktorer.

Stycket behöver inte beskriva en synlig stridsvagn för att behålla sin effekt. En musiktitel kan anspela på styckets ursprungliga sammanhang utan att begränsa alla senare användningsområden. Tarantino använder en struktur präglad av spänning och rörelse för en annan operation, i en helt annan miljö. Militärfordonet försvinner, men känslan av en kraft som rycker fram och krymper handlingsutrymmet består.

Klippningen kan synkronisera den energin med förflyttningar, dörrar och beslut. Musiken binder samman separata handlingar med en känslomässig kontinuitet, medan ljuden och dialogen gör platsen konkret. Kombinationen får ett musikstycke skrivet för en annan film att verka passa in i den nya berättelsen, trots att det inte komponerades till dess bilder.

Ett lån från en actionfilm, inte ett ursprungligt samarbete

Att Schifrin förekommer på ljudspåret betyder inte att han skrev ett nytt musikstycke för Inglourious Basterds. Krediteringen gäller användningen av befintligt material. Genom att skilja mellan originalkomposition och ett senare musikval erkänner man både musikerns arbete och klippningsbeslutet, utan att sammanblanda dem till ett samarbete som inte har krediterats på det sättet.

Exemplet hjälper också till att ringa in kopplingarna till europeisk spionfilm. Musiken kan ha gemensamt med den genren att den organiserar spänning, men dess konkreta ursprung leder till Kelly’s Heroes. Likheten i effekt förändrar inte ursprunget. Precisionen gör jämförelsen mer intressant, eftersom den låter oss se hur samma drivkraft kan genomsyra olika miljöer.

Tiger Tank visar en av möjligheterna i Schifrins repertoar: att göra förberedelser till en fysisk upplevelse genom upprepning och betoning. Tarantino återanvänder den förmågan när hans egen berättelse behöver få flera initiativ att närma sig en gemensam katastrof. Stycket bär med sig sitt krigsfilmsförflutna och får en ny funktion i en annan krigsfantasi.

Tillbaka till Tarantinos guide till musikaliska medarbetare.

Visa alla artiklar i Kompositörer och musikaliska medarbetare till Tarantino