Wuxia och kung fu i Pai Meis träning

Hyllningen till wuxia i Kill Bill möter en mer specifik tradition i Pai Mei-avsnittet: kung fu-film med fokus på lärande. Skillnaden hjälper oss att urskilja vad Tarantino hämtar från sina förebilder. Den tillbakadragne mästaren, inträdesprovet och en stridandes förvandling genom övningar bildar en berättelse med egna regler inom Beatrix hämnd.

Shaw Brothers är ett produktionsbolag som förknippas med många kampsportsfilmer med olika handlingar, regissörer och tonfall. Namnet hjälper oss att placera en filmkatalog; för att identifiera avsnittets referenser behöver vi också uppmärksamma karaktärerna, skådespelarna och hur ansträngningen skildras.

Gordon Lius medverkan, Lo Liehs tidigare gestaltning av Pai Mei och fotografiets textur skapar olika slags kopplingar. Vissa handlar om rollbesättning och karaktärsteckning, andra påverkar hur en skicklighetsdemonstration ser ut. Tillsammans gör de Beatrix minne till ett igenkännbart avsnitt av kampsportsfilmen om lärande.

Wuxia, kung fu och lärandets rum

I sin introduktion till BFI:s filmserie A Century of Chinese Cinema skiljer Noah Cowan mellan wuxia, som förknippas med svärdskämparnas äventyr och riddartraditionen, och utvecklingen av kung fu-film med fokus på obeväpnad kamp. Det är tendenser som gör det möjligt att urskilja berättarmässiga och visuella prioriteringar, med beröringspunkter mellan dem.

Pai Mei-avsnittet gör det möjligt att tillämpa den här distinktionen genom att se på vad som förväntas av handlingen. Fokus ligger på att förvärva en förmåga, ta emot en korrigering och ställas inför ett nytt prov. Mästaren framställs först som någon vars överlägsenhet Beatrix kan uppleva, men ännu inte efterlikna. Den skillnaden strukturerar scenen starkare än en konflikt mellan läger eller ett uppdrag som ska utföras utanför området.

När Pai Mei står på Beatrix svärd går demonstrationen bortom realistiska måttstockar. Avsnittet kan fokusera på träningen och samtidigt behålla en fantastisk fysisk förmåga. Lärandet ger den en struktur.

Den avskilda platsen samlar relationerna. Beatrix kommer till en plats vars regler hon inte känner till och där hennes tidigare erfarenheter måste prövas. Gårdsplanen erbjuder en arena för uppvisning; stunderna tillsammans förlänger undervisningen. Miljön gör det möjligt att gå från uppvisningen av skicklighet till dess effekter på eleven utan att hela tiden introducera nya motståndare. Vardagsliv och kamp befinner sig nära varandra.

I Tarantinos hyllning till asiatisk kampsportsfilm, använder avsnittet en rytm av avbrott, försök och iakttagelser. Pauserna ger vikt åt det som karaktären ännu inte klarar av. Utvecklingen kräver skärmtid och en situation där resultaten går att jämföra, även när klippningen förkortar träningsperioden.

Lo Lieh, Gordon Liu och två olika föregångare

UCLA Film & Television Archives katalogpost för Executioners from Shaolin anger Lau Kar-leung som regissör för filmen från 1977 och Lo Lieh som Pai Mei. Där spelar mästaren med de vita ögonbrynen rollen som fiende. Denna föregångare gör det möjligt att se att Tarantino återupplivar en äldre filmfigur med ett utseende och en hotfull auktoritet som redan förknippas med kung fu-film.

Clan of the White Lotus, som hade premiär 1980, erbjuder en annan kombination. Lo Lieh regisserar filmen och spelar White Lotus, huvudantagonisten; Gordon Liu gestaltar Hung Wei Ting. Celestial Pictures katalog och Will Koufs recension, publicerad av Shaw Brothers Universe, gör det möjligt att skilja mellan rollerna. White Lotus och Pai Mei bör inte bli en och samma karaktär bara för att de spelas av samma skådespelare och har närliggande karaktärsdrag.

I Kill Bill: Vol. 2 spelar Gordon Liu mästaren som ställer eleven inför provet. För den som känner till de här filmerna förändrar hans närvaro perspektivet på lärandet: en skådespelare som förknippas med hjälten som måste utvecklas gestaltar nu den som verkar ha alla svar. Det är en koppling mellan roller som går att uppfatta på filmduken, utan att tillskriva skådespelaren någon av karaktärernas personlighet.

Även den gamle mästarens auktoritet används på ett nytt sätt. I mötet med Pai Mei, måste Beatrix stanna nära någon vars överlägsenhet hon just har fått känna av. Mästaren får en roll som kräver att de lever tillsammans: han kan avvisa henne, kräva mer av henne eller förmedla sina kunskaper. Den kontinuiteten gör den första konfrontationens ojämlikhet till utgångspunkten för en relation. Minnet rymmer en utdragen förhandling om vem som får lära sig och på vilka villkor.

Bilden av den gamla kung fu-filmen

Robert Richardson förklarade för John Pavlus i American Cinematographer att man under träningssekvensen använde fotokemiska dubbelexponeringar för att återskapa kontrasten och slitaget hos gamla kung fu-filmkopior.

Mästarens demonstration bygger på en synlig skillnad i ansträngning. Medan Beatrix försöker svara verkar han ha gott om tid att bedöma henne. Denna obalans kan uppfattas som komisk, även om eleven upplever följderna som ett misslyckande. Scenen kan vara hotfull och hånfull på samma gång. Åskådaren ser uppvisningen från en annan position än Beatrix: vi lägger märke till Pai Meis teatraliska överdrifter medan hon måste uthärda dem.

Mästarens gestaltning bidrar till stiliseringen. Hans ögonbryn och skägg gör ansiktet igenkännbart innan handlingen visar vad han kan. Gesterna förstärker intrycket av kontroll: han kan stanna upp, betrakta Beatrix och vänta på hennes svar. Växlingen mellan hans självsäkerhet och hennes svårigheter gör skillnaden mellan dem begriplig utan långa förklaringar om deras kunskaper.

Beatrix träning hos Pai Mei samlar alltså uttrycksmedel som verkar på olika nivåer: karaktärens utseende, hur platsen presenteras och den tid som ägnas åt lärandet. Likheterna med förebilderna kan fylla nya funktioner. Beatrix är fortfarande huvudpersonen i en hämndberättelse, men under det här avsnittet är hennes omedelbara uppgift att lära sig. Filmen låter henne inta elevens roll efter att ha visat vad hon kan åstadkomma som motståndare.

Föregångarna gör det också möjligt att se vem som förmedlar kunskapen. I UCLA:s anteckningar om Executioners from Shaolin lyfter Cheng-Sim Lim fram att sonen kombinerar faderns läror, som förknippas med tigern, med moderns, som förknippas med tranan. Utbildningen bygger på att förena olika bidrag från familjen.

Will Kouf lyfter fram en liknande insats i Clan of the White Lotus: Mei Ha, spelad av Kara Hui, hjälper hjälten att förändra sitt sätt att ta sig an problemet. Kvinnors närvaro i de här berättelserna omfattar därmed också förmedlingen av kunskap som är avgörande för huvudpersonen.

Denna variation nyanserar bilden av en genre som enbart består av manliga mästare som förmedlar kunskap till manliga elever. När Beatrix intar elevens roll blir hon en del av en tradition som redan erbjöd kvinnor olika positioner. Genom att jämföra vem som undervisar, vem som lyssnar och vem som till slut använder det inlärda går det att uppskatta förändringarna i Kill Bill utan att göra dess förebilder till en enda formel.

Visa alla artiklar i Kill Bill: en hämnd berättad i två volymer